Startsida / Inlägg

Retrospel en tröst när världen brinner

av Effie Karabuda
thelegendof
Snuttefilt: ”The Legend of Zelda: Ocarina of Time”.

I ett Europa som stundtals liknar en krigszon blir retrospelen en snuttefilt att hårt hålla fast vid.

Spel gör mig ofta till ett barn igen. Den nostalgiska värmen kommer direkt tillbaka när jag öppnar en förpackning och känner doften av fabriksfärsk plast, eller dammar av mitt Nintendo 64 och hoppar in startskärmen för ”Super Mario 64”. Den senaste tiden har jag mer och mer längtat mig bort till retrospelens trygga famn när skjutarspelen börjar lämna en bitter eftersmak.

Att rädda civilia och folk som tagits som gisslan iThe Division” bland bomber, granater och hagelgevär i New Yorks tunnelbana känns mer verkligt än någonsin efter attackerna i Bryssel. Att i samma spel gå runt i teaterlokaler förstörda av automatvapen påminner mig bara om attacken på Bataclan. Försvarsmekanismen blir att förtränga och att regrediera. Kliva in i Nintendos färgglada värld i stället och drömma sig bort till en försvunnen tid. Kanske titta på en livestream av The Legend of Zelda: Ocarina of Time” och tänka tillbaka på när jag och min storebror spelade det tillsammans ute på landstället, drack o’boy och åt knäckebröd med herrgårdsost.

Dagens spel påminner mig för mycket om nutiden – det är omöjligt att inte göra kopplingar till terror eller krig. Om jag mår dåligt av det, då vågar jag knappt föreställa mig hur det skulle kännas för ett flyktingbarn att höra ljudet av skott i ”Star Wars: Battlefront” eller hur ”This War of Mine” påminner en om bristen på el, vatten och livsfaran som lurar runt varje hörn. Ju mer fientlig omvärlden är, desto mindre sugen blir jag på att uppleva misär och krig i spel – vilket säkert är helt fel inställning när jag egentligen borde ta chansen för att öka min förståelse och empati för utsatta människor.

Det blir förstås mer påträngande när våldet kliver in i vårt privilegierade europeiska samhälle. Jag kan inte längre skjuta i spel utan att må dåligt. Stackars mig! Det enda sättet att må bra igen är att återuppleva den romantiserade bilden av mitt barndomsspelande och inta fosterställning. Spelet blir nappen som jag suger på samtidigt som allt utanför mitt fönster brakar samman.

  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB