Förra veckan var en trist vecka. Inom loppet av fyra dagar utsattes jag för vitglödgat näthat – tre gånger. Bara för att jag skrev om tv-spel.

Man skulle kunna tro att jag har roffat åt mig Barncancerfondens pengabössa eller är medlem i en pedofilring. Men jag satte bara ++ i betyg på ”Final Fantasy XV”, när alla andra gav det full pott. En familjefar från Kumla skrev till mig: ”Säg upp dig för helvete nu! Lilla skitunge!”. Det där var bara ett axplock – resten av min inkorg såg ut som Mordor.

Dagen därpå utropade jag i en krönika att ”PewDiePie” borde gå i pension. Min kollega Jesper sa skämtsamt att jag “går in med en gastuta i sovsalen”. Han hade rätt. Den andra hatstormen drog in med en klass 1-varning. Men ärligt talat var jag bara lättad över att ingen hotade att ”våldta mig tills jag spricker” eller ”slakta mig likt en halalgris” – som jag har fått höra tidigare.

På fredagen livesände jag på Twitch via spelsajten och diskuterade hur ”PewDiePie” lurade all media att han skulle radera sin YouTubekanal. Där satt jag totalt utlämnad framför en kamera i mitt eget hem, samtidigt som man kunde ställa frågor till mig i en chatt. Kommentarerna haglade in. ”Lilla gumman” hit och dit följt av spydiga förolämpningar värre än alla bråk i ”Svenska Hollywoodfruar”. Några oroliga personer skickade privata meddelanden och frågade om jag var okej. Jag bet ihop. Jag slets mellan kaxigt försvar eller att uppmana till en vänlig ton. Till slut orkade jag inte mer och avbröt sändningen. Då hade jag genomlidit en 40 minuter lång skitkastartävling i realtid.

Det ekade tomt i lägenheten. Jag kände mig besudlad och godtrogen. Visst, jag hade inte förväntat mig ett samtal på Ivy League-nivå, men i alla fall något slags vettigt utbyte av meningsskiljaktigheter.

En timme senare tog jag upp livesändningen igen i hopp om ett lyckligare slut. Den här gången för att spela ”The Sims 4”. Nu dränktes jag till min stora förvåning av en kärleksfull hejarklack. Men några av trollen låg kvar och lurade. Då kröp han plötsligt fram – någon med ett bekant användarnamn. Det högg till lite i magen. Sedan läste jag hans kommentar: ”förlåt för att jag kallade dig för världens största tönt”.