R.I.P. pokémon och allt jag någonsin älskat med dem. Så kände den skeptiska delen av mig inför ”Sword” och ”Shield”. Men jag hade fel, så himla fel.

Lögner, sura fans och den fåniga mekaniken dynamax. Det bådade inte gott för seriens åttonde generation. Men jag vågar påstå att ”Pokémon Sword” och ”Shield” är det bästa spelet i serien på väldigt länge.

Aldrig har universumet känns så levande som nu. Den England-inspirerade regionen Galar är en öppen värld där jag kan röra kameran fritt. Städerna har egna teman, var och en av dem unik. Det finns ett stort viltområde med gräs, träd, sjöar och alla möjliga typer av pokémon. Utbudet förändras konstant ju starkare jag blir, tid på dygnet samt beroende på väder.

Nu kan man se vad som rör sig i miljön. Inga fler överfall i gräset, vilket drev mig till vansinne i decennier. När jag är trött på att slåss kan jag slå upp läger, laga curry och leka med mina nyfunna vänner. Utvecklarna har även tagit lagom mycket inspiration från ”Pokémon Go” (det vill säga inte mycket alls) och infört frivilliga co-operativa räder där man tillsammans med andra spelare kan slåss mot dynamaxade pokémon.

Jag vill ösa ton med kärlek till de återinförda gymmen. Men framförallt till de nya arenamatcherna. Adrenalinet rusar när den enorma publiken hejar på. Dynamaxing och gigantamaxing bidrar något enormt till stämningen, när ens pokémon går från att vara en plutt till typ Godzilla på två sekunder. Tack vare Nintendo Switch får jag uppleva det på tv-skärm. Det gör den redan häftiga upplevelsen ännu mer episk.

Inför releasen av ”Sword” och ”Shield” exploderade forumtrådar av inlägg från upprörda fans. Game Freak fick ta mycket skit för att de skurit ner på antalet pokémon och ljugit om varför. De valde även att återanvända karaktärsmodeller och animationer. Men ärligt talat nu, det hade bara blivit rörigt om man försökt trycka in alla 890 (!) i samma spel. Vi snackar inte om kartan i ”The Witcher 3” här, utan om ett region med små byar och ett par jämförelsevis mycket mindre utomhusmiljöer.

Några som inte heller faller alla i smaken är de nya legendariska pokémonen Zacian och Zamazenta, två minst sagt färgglada vargar. ”Underväldigande” är ett ord som missbrukats när fans uttryckt sin djupa besvikelse. Men Zacian och Zamazenta är ärligt talat två badass vargar. Den mystiska berättelsen om dem och Galars uppkomst är spännande. För första gången någonsin är jag genuint intresserad av att veta mer om storyn i ett ”Pokémon”-spel.

”Sword” och ”Shield” är det bästa, mest nytänkande ”Pokémon”-spelet på länge. Jag hoppas innerligt att Game Freak fortsätter i samma spår för nästkommande generation. Minus lögnerna förstås. Till er rasande fans där ute vill jag bara säga: tagga ner och ge spelet en chans!