Effie rankar alla 10 expansioner till ”The Sims 4”
avDen tionde expansionen till ”The Sims 4” är här. Det har därför blivit dags att blicka tillbaka på alla flippar och floppar genom åren.
Tänk att det var sex år sedan ”The Sims 4” släpptes? Ett ”The Sims 5” känns längre bort än en covid-fri framtid. Särskilt när EA envisas med att dra ut på processen genom att lansera expansion efter expansion. Det senaste och tionde tillskottet, ”Snöiga bergen”, kom ut bara för några dagar sedan.
Vissa satsningar har jag välkomnat med öppna armar. Andra har jag nästintill föraktat. Let’s take a trip down memory lane.
Jag har alltså rankat alla expansioner baserat på min högst personliga magkänsla (samt orimligt många speltimmar).
Obs! Det finns både expansioner och så kallade ”game packs”, varav det sistnämnda innehåller mer prylar än nya spelfunktioner. Tur för EA att jag inte listar deras game packs, då mitt hat för vampyrpaketet lever och frodas än idag!!
10. Eko-liv
Det är inte bara för att jag fortfarande slänger mina Nespresso-kapslar i hushållssoporna som jag sätter ”Eko-liv” sist. Det är också för att det inte finns något osexigare än att ”grannsamverka” och rösta på olika kvartersalternativ för en miljövänligare livsstil. Tro mig, jag jobbar hårt för att komma i kontakt med min inre Greta. Jag har till och med beställt nya återvinningskärl som ska petas in under köksbänken. Men det är liksom tillräckligt meckigt att hålla på med det här IRL, så snälla låt mig slippa skiten i mitt virtuella liv.
9. Trevligt tillsammans
Vad innebär det ens att ha det trevligt tillsammans?? Behövs verkligen en expansion för det? Jag har inget minne av det här påhittet och var tvungen att googla. DJ-färdigheter, fotbollsbord och olika sociala klubbar verkar ha varit det man ville locka med. Inte direkt värt 199 spänn!
8. Kändisliv
Detta var EA:s försök till att tjäna pengar – genom att göra två separata expansioner av kändisliv och stadsliv (i ”The Sims 3” slogs de ihop). Jag åkte till och med till London för att testa ”Kändisliv” och intervjua artisten Baby Ariel som var med i spelet. Än idag vet jag inte vem Baby Ariel är. Hursomhelst. För oss som är mer inne på diskbänksrealism och byta bajsblöjor kunde det kännas lite ansträngt att bli jagad av paparazzis i Sol del Valley. Att dessutom tvingas omfamna influencerlivet och uppdatera sociala medier var inte kul för någon annan än Therese Lindgren-fantaster.
7. Paradisö
Om det är något som jag verkligen brinner för så är det att förbjuda alla övernaturliga inslag i ”The Sims 4”. Kalla mig för Kim Jong Fucking Un men det var inte okej – på några som helst plan – att kasta in utomjordingar, vampyrer och i detta fall SJÖJUNGFRUR för att krydda till det lite. Som ni kanske förstått är jag alltså väldigt inne på trovärdighet när det gäller simulatorer. Besvikelsen jag kände när jag hittade en potentiell partner till min sim och var redo att myspysa loss, men insåg att han hade en fiskfena.. den går inte att beskriva.
6. Hundar & Katter
Det händer minst fem gånger om året att jag funderar på att skaffa ett husdjur. Men så tar jag mig samman och inser att nej, jag vill inte ha något som klöser på min soffa eller kissar i min säng. Att få kärlek från en pälsboll i ett spel var precis rätt nivå för mig. ”Hundar & Katter” gjorde sitt jobb i att dämpa min längtan efter en luden liten varelse. Men visst hade det varit kul med hästar eller något annat lite tokigare djur?! Nåväl. Jag uppskattade i alla fall den rofyllda kuststaden Brindleton Bay.
5. Snöiga bergen
Vad har vi här om inte den tionde (och förhoppningsvis sista) expansionen. Själva skidåkandet och bergsklättringen var kanske inte det som piggade upp mest. Zenläget gick att finna i en varm källa och kanske allra helst vid kotatsubordet. Tummen upp för en expansion som inte bara pumpade ut en massa prylar utan också fick in riktiga funktioner – i det här fallet ”livsstilar” som öppnade upp för nya känslolägen och personligheter.
4. Årstider
Hade vi levt i en icke-kapitalistisk värld hade kanske årstiderna ingått i själva grundspelet!! Men det är bara att gilla läget. Utan snö, vindar, höstlöv, regn och jag vet inte vad, är det faktiskt inte värt att spela ”The Sims” överhuvudtaget. Jag behöver inte säga mer än så.
3. Dags att jobba
Eftersom jag när en inre dröm om att bli läkare (fattar egentligen inte varför då jag äcklas av både blod och människokroppar) men inte kan leva ut den, så var den här expansionen en skänk från ovan. Jag sket i att man kunde leka kriminalare eller ge sig in i forskarlivet. Det var sprutor och akutoperationer som gällde. Att fastställa diagnoser kanske gick lite sisådär ibland, men vem bryr sig? Så länge jag var fullt övertygad om att jag var med i ”Grey’s Anatomy”…
2. Studentliv
Jag må ha hoppat av journalistlinjen och aldrig fått min examen. Men i ”The Sims” har jag minst tio olika kandidatutbildningar att skryta med. Det är toppen faktiskt. Nu behöver jag aldrig mer känna behovet av att leva i en studentkorridor (som om jag någonsin känt det, lol) eller cykla runt campus och plocka upp en latte vid bibblan. Allt det där har jag redan upplevt!!
1. Stadsliv
Under hela mitt vuxna liv har jag försökt omfamna naturen. Pojkvänner har dragit mig ut i leriga skogar och hoppats på att jag ska förstå storheten i att andas in ren luft. Med blandat resultat, om man säger så. Som storstadsbarn känner jag mig trygg nära asfalten. Därför var det inte så konstigt att ”Stadsliv” tilltalade mig med sina trånga ettor, karaokebarer och konstnärskvarter. Livet ska levas mitt bland stöket!
Gud det känns som att den här listan handlade mer om mig än ”The Sims”-expansionerna? Excusez-moi. Corona-isoleringen gör att jag behöver prata av mig. Så kan det gå!!