Spelåret 2016 var syndens år. Närmare bestämt de sju dödssynderna.  

Högmod. I tio år satt Square Enix och ruvade på det japanska rollspelet ”Final Fantasy XV” – med målet att leverera en helig graal. Och vad fick vi? En bajshög. Oavsett hur mycket de pyntade avföringen med j-pop-läder, Chris Hemsworth–bringor och svärdfighter i glittriga palats, luktade den fortfarande illa.

Girighet. ”Overwatch” må vara min favorit från året som har gått, men om jag ska syna utvecklarna Blizzard i sömmarna är de precis lika pengakåta som alla andra. Förutom att man betalar fullt pris för hela skjutarspelet, innehåller det såklart mikrotransaktioner som totalt ruinerar en.

Lust. Spelvärldens statistiska kurva för bröstbesatthet har varken skjutit i höjden eller djupdykt de senaste åren. Den är konstant och går alltid att lita på. Lite som en lojal hund. Men att virtual reality skulle tåga in och göra ”VR-våldtäkt” och ”VR boob grabbing” till helt nya begrepp var banne mig oväntat.

Avund. Vem är inte avis på ”Minecraft”-skaparen Markus Perssons banksaldo? Square Enix (igen!) kopierade hans byggspel nästan rakt av, i hopp om att se stålarna trilla in. “Dragon Quest Builders” blev dessvärre ingen pengamaskin – men är ändå roligare än vårt svenska original, om du frågar mig.

Frosseri. Man skulle kunna tro att vi har frossat i VR, med tanke på medias frenetiska bevakning av ”framtidsmaskinen”. Men gemene man suktade istället efter gamla nostalgidrömmar. Mini-versionen av den klassiska konsolen NES sålde slut snabbare än en Tesla accelererar.

Vrede. Den gamla spelvåldsdebatten från 80-talet blossade upp igen när 90-talsklassikern ”Doom” släpptes på nytt, och ängsligheten hos föräldrarna var ett faktum. Men det gjorde det inte mindre nöjsamt att se motorsågskedjan borra sig igenom kranium efter kranium.

Lättja. ”Pokémon Go” överrumplade världen – genom att glida in på en räkmacka. Niantic tog ett redan färdigt och omtyckt koncept, slängde in det i en app och brydde sig inte särskilt mycket om att uppdatera något. Slappt. Nu får de äta upp den kortlivade hajpen.

Ni undrar säkert vad som händer 2017? Jo, det blir dygdernas år. Skoja. Det finns ju inget drama i kyskhet, avhållsamhet och flit.