Det är några steg närmre antagonistens nivå. Men ”Pro Evolution Soccer 2018” sätter krokben på sig själv i jakten på att verkligen utmana ”FIFA”.

När jag startade ”Pro Evolution Soccer 2018” första gången började jag på riktigt att skratta. Mer eller mindre alla menyer ser ut att vara gjorda i Paint.

När jag skulle välja lag garvade jag ännu mer. Rättighetsproblemen är ingen nyhet i spelserien men Konami kunde väl åtminstone ha ansträngt sig lite. Klubbmärket för West Ham United, här vid namn ”East London”, är bara pinsam. Och fler hade gått att nämna.

Avsaknaden av rättigheter ger också en ojämn upplevelse. Å ena sidan ger introsekvenser från exempelvis Anfield eller Camp Nou en mäktig inramning. Å andra sidan går rivalerna Manchester United under namnet ”Man Red” och Real Madrid heter ”MD White”. Sedan bör man nämna att Bundesliga inte finns med över huvud taget.

Nåja, man ska inte sparka på den som ligger, sägs det. ”FIFA” har ju de senaste tio åren dominerat fotbollsspelens värld. Men ”PES” gjorde också en rejäl uppryckning i fjol och 2018-upplagan finslipar på de framgångarna. Framför allt är det passningssystemet som imponerar. Djupledsbollarna kommer med en mycket behaglig känsla. Matcherna följer heller inget cementerat mönster utan friheten och all oberäknelighet är underligt härlig. Tempot har också skruvats ned en aning, vilket är viktigt för hur realistiskt allting känns.

Tyvärr finns det dock mer att störa sig på. Målvaktsspelet är på tok för inkonsekvent. Returer på skott som Thomas Ravelli i stundande ålder hade limmat kan verkligen hamna var som helst. Dessutom är ljudupplevelsen – både kommentatorer och publik – bedrövlig.

Kvaliteten på spellägena varierar. MyClub, där man skapar sin egen klubb och värvar spelare online, är måttligt spännande men långt ifrån lika användarvänlig som ”FIFA:s” motsvarighet i Ultimate Team. Offline-karriärläget Master League är i jämförelse ett roligare alternativ. Speciellt när man aktiverar Challenge Mode då trupputmaningarna verkligen blir en svår nöt att knäcka.

Det roligaste spelläget i ”PES 2018” är Random Selection Mode. Här ska man snabbt sätta ihop ett nytt lag med spelare från olika ligor eller länder. Under bytesrundorna ska du också försöka stjäla din motståndares spelare och när det kommer till att spela med vänner är detta läge oslagbart. Men givetvis är det låst till lokalt spelande, vilket ramar in helhetsintrycket för detta spel.

Alldeles för många detaljer utanför spelplanen håller inte måttet. ”PES 2018” hade chansen på ett maktskifte men slarvade bort den.