Jag har förlorat all min värdighet och alla mina vänner. Matlagningskaoset i ”Overcooked 2” tar fram mina absolut värsta sidor – ändå älskar jag det.

Redan från början var det uppenbart att jag skulle förvandlas till Cruella de Vil. Med tanke på mina tidigare erfarenheter av co-op-mardrömmen ”Overcooked” visste jag att uppföljaren inte skulle bli en vacker syn. Varken för mig eller mina medspelare. Klipp till några minuter in i riskokandet och jag skriker ”ditt lilla as” tre gånger på raken till min kollega.

”Overcooked 2” är en garanti på att du och din partner kommer att göra slut. Det här klår alla IKEA-besök i världen. Jag lovar. Men eftersom att jag tack och lov inte har en pojkvän får jag istället samarbeta med mina kollegor och helt enkelt sätta vår vänskapsrelation på prov. Tillsammans tar vi beställningar, lagar mat och serverar rätterna till de hungriga kunderna – samtidigt som det brinner, plattformar flyttar på sig och psykbrytet är ett faktum. Allt sker förstås på tid. 

De olika rollerna blir väldigt tydliga i sådana här krissituationer. Apatisk, handlingskraftig, egoistisk eller solidarisk. Alla dessa egenskaper ska försöka samexistera på ett enda utrymme och jobba för ett gemensamt mål. När vi spelar alla fyra går det ändå någorlunda bra – även om jag mest irrar runt och ”råkar” placera stekpannor och kastruller på olämpliga ställen. Medan Elisabeth bygger berg av pasta, Angelica axlar mammarollen och praktikant-Johan gör bara så gott han kan. Stämningen blir däremot nästintill olidligt trollig i versus-läget när våra två lag gaddar ihop sig mot varandra och helt skamlöst snor motståndarens färdiglagade rätter.

Som bäst gör sig ”Overcooked 2” i lokalt spelläge i sällskap med någon eller några som man kan tänka sig att bli riktigt osams med. Alltså på den nivån att ni munhuggs med könsord och önskar att ni kunde hacka varandra på den där satans skärbrädan istället för en soggig svampjävel. Onlineläget funkar också, men jag har inte riktigt samma lust att introducera en aggressiv kommunikationsmetod med ett gäng främlingar.

Skillnaden från föregångaren är egentligen inte särskilt drastisk. Det finns främst fler måltider att sätta tänderna i – bland annat sushirullar och burritos. Dessutom kan man kasta ingredienser till varandra och öka hetsen ytterligare.

Det hade kanske inte suttit helt fel med en liten uppfräschning. Men ”Overcooked 2” är och förblir partyspelens partyspel. Bara det här minspelet är ett bevis på det:

Kolla in när Effie streamade ”Overcooked 2” med P3 Spel!